Bergvärmeborrning steg för steg – så går arbetet till

1. Förundersökning av fastigheten

Arbetet börjar med att kartlägga byggnadens förutsättningar och platsen där energibrunnen kan placeras. Man går normalt igenom nuvarande energianvändning, effektbehov, befintligt värmesystem och teknikutrymme. På tomten bedöms bland annat åtkomlighet för borrigg, jorddjup, höjdskillnader, närliggande byggnader, vatten- och energibrunnar, avlopp samt eventuella skyddsområden eller förorenad mark.

Uppgifter om närliggande brunnar och jorddjup kan hämtas från SGU:s kartunderlag och Brunnsarkiv. Placeringen behöver också ta hänsyn till risken för termisk påverkan mellan energibrunnar. SGU anger att man bör eftersträva minst 20 meter mellan två energibrunnar, men det är ingen generell garanti och den lokala bedömningen styr.

2. Dimensionering av värmepump och borrhål

Dimensioneringen avgör hur stor värmepump som behövs och hur mycket aktivt borrhål som krävs för att hämta energi ur berget. Aktivt borrdjup är den del av borrhålet där kollektorn har termisk kontakt med omgivningen genom vatten eller lämpligt återfyllnadsmaterial – inte alltid samma sak som totalt borrdjup.

En villa kan ofta klara sig med ett borrhål, medan en BRF eller större fastighet kan behöva flera energibrunnar i ett borrhålsfält. Då måste borrhålens placering, djup och inbördes påverkan beräknas som ett system. En för snål dimensionering kan ge låga köldbärartemperaturer och mer tillskottsenergi; överdimensionering kan i stället ge en onödigt hög investering.

3. Anmälan eller tillstånd

En värmepumpsanläggning som utvinner värme ur mark, ytvatten eller grundvatten får enligt förordningen inte inrättas utan anmälan till kommunen. Kommunen kan föreskriva tillståndsplikt inom hela eller delar av kommunen när det behövs för att skydda hälsa eller miljö. Fastighetsägaren har ansvaret för att anmälan eller ansökan skickas in.

Regler, handläggningstid och avgifter varierar lokalt. Inom exempelvis vattenskyddsområde kan särskilda villkor eller förbud gälla. Borrningen ska därför inte bokas som ett fristående första steg – kommunens besked och eventuella villkor måste vara klara innan arbetet startar.

Dala-VattenTeam VVS hjälper kunden att ta fram underlag till kommunens anmälan eller tillståndsansökan.

4. Ledningskontroll och etablering

Före borrning och schaktning kontrolleras var el, fiber, vatten, avlopp och andra ledningar finns. För själva markarbetet ska rätt ärendetyp användas: Ledningskollen anger att ledningsanvisning är den typ där ledningsägarnas underlag är godkänt för grävning och andra markarbeten. Privata ledningar på den egna fastigheten kan behöva lokaliseras på annat sätt.

Därefter etableras borrigg, kompressor och övrig utrustning. Bärighet, fri höjd, arbetsyta och transportväg behöver fungera. Entreprenören planerar även skydd av fasad, beläggningar och känsliga ytor samt hur vatten och borrkax ska tas om hand.

5. Foderrör genom jordlagret

Borrningen börjar genom jordlagret ned till fast berg. Där installeras foderrör av stål som stabiliserar hålet och skyddar mot att ytligt vatten eller löst material tränger in. Enligt Normbrunn –16 ska brunnen vara tät minst två meter ner i fast berg och utrymmet mellan foderrör och berg tätas.

Jorddjupet påverkar därför både mängden foderrör, arbetsinsatsen och kostnaden. De faktiska markförhållandena klarläggs successivt när borrningen genomförs.

6. Bergborrning till projekterat djup

När foderrören är på plats fortsätter borrningen genom berget med tryckluft. Borrdjupet följs löpande och vattenförande sprickor, bergart och andra observationer dokumenteras. Vid bergvärme är målet inte att producera dricksvatten, utan att skapa en stabil energibrunn med tillräckligt aktivt djup.

Borrningen innebär buller, vibrationer och tung trafik under en begränsad period. Tidsåtgången påverkas av djup, bergförhållanden, vattenmängd och om projektet omfattar ett eller flera hål.

7. Borrvatten och borrkax tas om hand

Tryckluften för upp vatten och finfördelat bergmaterial – borrkax – ur hålet. Flödet kan variera kraftigt beroende på sprickor och grundvattenförhållanden. Vattnet får inte släppas ut okontrollerat så att slam skadar dagvattenledningar, diken, grannfastigheter eller känslig mark.

Vanliga lösningar är container, sedimentering eller avledning enligt platsens och kommunens krav. Metod och ansvar bör vara tydliga redan i offerten.

Planeringen ska därför ange hur borrvatten och borrkax hanteras samt vem som ansvarar för varje moment.

8. Kollektorslangen sänks ned

När rätt djup är nått förs en sluten kollektorslang, vanligen av polyeten, ner till borrhålets botten. I slangen cirkulerar köldbärarvätska som transporterar värme från berget till värmepumpen. Normbrunn –16 beskriver att vätskan i Sverige vanligen är en blandning av vatten och bioetanol samt betonar hög kvalitet och åtgärder mot läckage.

Kollektorn kontrolleras och tryckprovas enligt projektets krav innan anläggningen tas i drift. Borrhålet avslutas med ett brunnslock eller en lösning anpassad till marknivå och framtida åtkomst.

9. Ingrävning och anslutning till huset

Från energibrunnen grävs ett schakt fram till byggnaden. Kollektorrören läggs på lämpligt djup, skyddas och förs genom en tät genomföring i grund eller vägg. Inomhus ansluts de till värmepumpens köldbärarkrets.

Samtidigt kopplas värmepumpen till byggnadens vattenburna värmesystem, varmvatten och el. I större fastigheter kan installationen även omfatta ackumulatortankar, styrning, spetsvärme eller integration med befintlig värmekälla.

Projektet behöver samordna borrning, markarbete, VVS-anslutning, el och driftsättning med tydliga ansvar mellan berörda utförare.

10. Dokumentation, återställning och driftsättning

Efter borrningen ska kunden få tydlig dokumentation, exempelvis borrprotokoll med totaldjup, jorddjup, foderrörslängd och tekniskt utförande. Brunnsborraren är skyldig att lämna brunnsuppgifter till SGU. Därutöver bör överlämningen omfatta placering, kollektordata, provningar, köldbärarvätska, inställningar och relevanta produktunderlag.

Schaktet fylls igen och arbetsområdet återställs enligt avtal. Var exakt entreprenörens ansvar slutar – grovplanering, matjord, gräs, asfalt eller sten – ska framgå före start.

Vid driftsättningen luftas och fylls systemen, flöden kontrolleras och styrkurva, varmvatten samt eventuell tillsats ställs in. Kunden får en genomgång av drift och skötsel.

11. Uppföljning efter start

Den första uppföljningen visar om temperaturer, flöden och energianvändning ligger rimligt. För en villa kan det handla om kontroll efter den första driftperioden. För en BRF eller större fastighet är strukturerad mätning och optimering särskilt viktig, eftersom små fel i inställningarna kan få stor effekt över tid.

Dala-VattenTeam VVS hjälper till med uppföljning och optimering efter driftsättning för villor, BRF:er och fastighetsägare.

Planera hela kedjan – inte bara borrdagen

En trygg bergvärmeinstallation börjar med förundersökning och slutar först när anläggningen är dokumenterad, rätt inställd och uppföljd. Be därför om en offert som tydligt anger dimensionering, tillståndsunderlag, borrning, foderrör, hantering av borrvatten, markarbete, anslutning, återställning och driftsättning.

Funderar ni på bergvärme i Stockholmsområdet?

Dala-VattenTeam VVS AB hjälper privatpersoner, BRF:er och fastighetsägare med kompletta värmelösningar, från dimensionering och kommunansökan till borrning, installation, driftsättning och optimering av värmesystemet.